Det enda ljus är från gatlyktorna och bussen som åker förbi
annars är det helt mörkt
helt tyst
Station efter station i takt med andetag och tankar
Hen tänker på dem, på vad de kunnat vara och vad de är
Hen tänker på en kärlek hen aldrig känt och hen tänker på någon hen än inte vet om den finns
Ljuset är artificiellt och hen känner att det är samma inom henom
det mesta känns ensamt, och mörkt
Hen har inte duschat på dagar och hens skor är leriga men det spelar ingen roll
för det finns ingen här som kan se, det finns ingen här som vill hålla henom och dra djupa andetag från hens nacke
Och allt ljus runt omkring henom är artificiellt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar