jag har inte skrivit ett inlägg här på flera månader. Det har varit skönt, det har varit ''rätt'', men ändå så skriver jag det här.

mama

hon var så säker på sig själv, i en värld så osäker som den kan bli

och bara var hon hel när de var tillsammans

sedan det kom till en tid då deras band skulle sträckas

vridas och vändas, men aldrig brytas

tre blev två, blev en.

i natten visste hon vart hon skulle, då denna osäkra värld aldrig var för henne

som en mal lättade de två för att vara två

och när deras tusentals vingar från malarna som slog över sjön ljöd

blev en kvar, och en blev tre på nytt.

Det var ett tag sedan jag skrev något här, och att en del fortfarande kikar in här kan jag inte riktigt bli klok på. Jag har sedan sist haft 100% närvaro i skolan, fått jobb och känt mig oklanderligt lycklig vilket har lett till att jag även går omkring och har lite småpanik ständigt. Men bara lite.

bästa vän

Det är hon med det röda håret som är så stark som man kan bli
hon vars ögon lyser klarare än de horisontella röda band på hennes armar
hon skrattar som om världens tyngd inte alls låg på hennes axlar
men jag hoppas att hon inte känner som om den gör det
för alla gånger hon fått mig att bli det mesta
ska jag hålla upp världen åt henne
för att ta bort den tryckande tyngden, om ens för en sekund
för hon är för ung för att känna allt hon känt
och för vacker för att vikas under det.

skrevs 4-1-13

Det enda ljus är från gatlyktorna och bussen som åker förbi
annars är det helt mörkt
helt tyst
Station efter station i takt med andetag och tankar
Hen tänker på dem, på vad de kunnat vara och vad de är
Hen tänker på en kärlek hen aldrig känt och hen tänker på någon hen än inte vet om den finns
Ljuset är artificiellt och hen känner att det är samma inom henom
det mesta känns ensamt, och mörkt
Hen har inte duschat på dagar och hens skor är leriga men det spelar ingen roll
för det finns ingen här som kan se, det finns ingen här som vill hålla henom och dra djupa andetag från hens nacke
Och allt ljus runt omkring henom är artificiellt

the black cat

Jag är trött som ett djur men plötsligt slog det mig att det redan är maj. Snart har halva 2013 passerat och allt har gått så sinnessjukt fort! Fick ''make everyday matter'' ryck och min stillsamma hemmakväll byttes ut mot vänner, alkohol och musik. Men först lite kattgos

tonårsångest och fyllehångel

En kärlekshistoria är nog världens finaste film, så simpel, så konstig, så underbar. Jag vill också bara vara 15 i 70-talets stockholm och bli sådär över öronen kär.

laugh until i cry and cry until i laugh

Idag var det ingen skola för min del, fantastiskt skönt! Har spenderat dagen i sängen, på verandan i solen och en promenad med världens jobbigaste hundar. Helgen har varit super mysig minst sagt, men väldigt uttröttande så att sova ut idag var bara bäst! Ikväll så hade jag tänkt köra ett pass på gymmet men lyckas inte boka något så ska springa istället.

Och visst kommer stjärnorna alltid att falla, som jag kommer alltid att falla för dig

where do we go from here